Besök

Igår hade jag besök av Kerstin från Råröd.

Skulle ju bara gå ner till stationen och möta Kerstin vid tåget. På vägen dit mötte jag en granne som var ute och rastade hunden, jag var ju bara tvungen att stanna och prata lite. Oj, vad den lille vovven hade blivit stor. När jag såg honom sist hade de precis fått hem honom och nu var han 8 månader. Detta gjorde att jag fick halvspringa till stationen och hann precis dit när Kerstin kom av tåget 11.10.

Sedan började vår promenad i sta´n. Vi gick gatlopp in och ut i en massa affärer, Kerstin handlade julklappar och jag tittade mest på för att kolla läget inför mina julklappsinköp. Jag har ju affärerna ett stenkast från hemmet så jag gick mest och guidade Kerstin. Vi var också hos Veronica som öppnat en ny quiltbutik, där träffade vi Birgit som är med i Öresundsquiltarna. Hon bor inte i Malmö men var kattvakt och därför var hon här. Vi två satt och pratade och vilade fötterna medans Kerstin "dammsög" hyllorna på bra-att-ha-grejer och shoppade hos Veronica. Sedan bar det ut på gågatan, vi stannade till vid glasburen på Gustav Adolfs torg där de sänder Musikhjälpen 2008 dygnet runt med Kitty, Henrik och Ehsan. Vi stod där bara en stund för just då hände det inte särskilt mycket, de filmade och vi ville inte vara med på film så vi smet därifrån. Vi gick vidare upp på gågatan mot Triangeln där vi tog en avstickare in på Stippes och köpte mat som vi gick hem till mig och åt, lite kaffe hann vi också få i oss innan vi gick till Triangelns köpcenter. Vi kunde inte låta bli att slinka in i en butik, de har en jättestor butikslokal med mängder av godis. Tro det eller ej men, vi bara tittade. Kerstin hade fått order hemifrån att gå till Kjell & Co på Triangelns köpcenter så det var ju bäst att starta där så vi inte glömde bort beställningen hon fått med sig av dottern.

Vi tänkte ta oss till Imagering men såg att tiden började rinna iväg lite för fort så vi började gå tillbaka till stationen. Tåget mot Höör hade precis gått så vi hade 20 minuter på oss så jag köpte vars en kaffe och kanelbullar till oss hos Pressbyrån. Bullarna skulle man kunna slå ihjäl folk med, så hårda var de. Jag åt inte min (inte Kerstin heller) men kaffet slank ner. När Kerstin kommit på tåget så stod jag där och väntade, Kerstin satt på tåget och väntade, det hände ju ingenting, tåget stod bara stilla. Då ropade de att det var något fel och tåget skulle gå först 4 min senare och sedan 7 min senare och efter 12 minuter kunde jag vinka till Kerstin när de rullade ut från Malmö Centralstation. Vågade inte gå därifrån, tänk om tåget inte gått alls, var skulle Kerstin då tagit vägen?

När jag kom ut från stationen tänkte jag först ta bussen hem, vi hade ju stått och gått i ungefär 6 timmar förutom den stunden vi åt mat och drack kaffe. Men guuuuud vad där var fruktansvärt mycket folk vid bussarna, jag hamnade mitt i rusningstrafiken när jag skulle hem. Jag promenerade hem istället, en lagom promenad på ca 20 minuter. Jo, det tar så lång tid när man är trött och har ont i både ben och fötter.

Jag var nöjd och belåten när jag kom hem och tyckte det var jätteskönt att få av skorna och få sätta mig. Hoppas Kerstin hade en lika rolig dag som jag.

Luciadagen, vilken rolig kväll det blev

Usch, vad jag ligger efter med bloggen. Skulle skrivit redan i söndags men har inte hunnit.

På lördagen var det Lucia men missade alla lussetåg som gick i sta´n och på TV. Var på min dotters julavslutning på Line Dance och där hade de både Luciatåg och uppträde typ Wallmans, servitriserna servar vid borden och rätt som det är står de på scenen. :O) Det började med att vi åt buffé och fick kaffe med lussebulle o pepparkakor efter. Rätt som det var kom Luciatåget in och sjöng varav en skrålade och skrek (det var meningen) och det blev massor med skratt. Deras lucialinne höll ihop med kardborrband och de åkte av efter de tågat in, då stod de i svarta jeans och vita skjortor/blusar med steppskor. De steppade och dansade, sedan hjälptes de i dansen att få på lusselinnena igen och tågade ut igen. Det blev en jätterolig kväll med mycket musik och dans.

Något jag inte räknat med var att, när hon som håller i hela dansgruppen tackade tjejerna som varit varit med och dansat och hjälpt till så sa hon deras namn. Vid det ena namnet hajade jag till. VAD SA HON??????? Nu var jag tvungen att hugga tag i min dotter och fråga om jag hörde rätt och det hade jag. Framför mig stod en klasskompis och bästis som jag hade när jag gick i skolan, vi höll alltid ihop "i vått och torrt", våra föräldrar kände också varandra. Vi har vars en syster som är lika gamla som också gått i samma klass en gång i tiden. Jag var tvungen att leta upp henne och fråga om hon visste vem jag var. :O) Nej, hon visste inte, men det är inte konstigt det är "bara" 43 år sedan vi sågs senast. Jag har sett henne vara med och dansa många gånger, då jag varit med och tittat på på min dansande dotter. Inte visste vi då att vi kände varandra och kände varandra mycket väl. Hon hann berätta mycket om mig och mina föräldrar som inte ens jag kommer ihåg. Hon t.o.m kom ihåg på vilken gata och vilket nr vi bodde i. HAHAHA Jag tror däremot att, det kändes så, vi i vår familj hade betytt mycket för dem, hennes mamma, syster och henne själv. Fick också hälsa på en som också var där och som det visade sig också hade gått i samma klass som min syster, hon sa att det var i tredje klass, *hmmm* det är ju evigheter sen, att de kommer ihåg, min syster är 68 år nu.

Min dotter och jag var tvungna att sticka ifrån festen och ta oss till min dotter som höll födelsedagskalas för sin sambo. Konstigt att allt måste komma samtidigt. Det var kul att komma dit också så klart, barnbarnen träffade jag inte för de var hos deras pappa. :O( Träffar dem på julafton istället.